iwanna

Pratat med pappa gick åt h e l v e t e.

Jag är inne i en hetssvacka nu (mens) och hade hetsätit idag på eftermiddagen(=spytt). Till middag åt jag champinjoner med matvete. Sen efter middagen ville jag ha något mer(diciplin någon?) så jag gjorde en smootie. När jag är på väg ner till mitt rum kommer pappa och säger ungefär
"vad ska det där va bra för, va? Hur fan kan du få i dig en sån där? JAG skulle fan spytt om jag drack upp hela den där efter en stor middag"
jag börjar gråta
"vafan håller du på och ska gråta nu för?"
j"ag vill bara vara i fred"
"hämta dina matteböcker så att vi kan prata och räkna"
jag gör så, under protester.

vi sitter vid middagsbordet, jag gråter.


"alltså jag fattar inte vad det är du vill? ville du inte bli smal eller? varför ska du gå omkring och äta massa då?"
"jag vet inte, jag var sötsugen och hade mens" och min magsäck är just nu en ballong av all hets
"jag förstår mig inte på dig, vill du bli tjock nu? vill du sitta hemma och äta choklad hela dagarna och inte göra något vettigt av ditt liv?"
"det är klart jag inte vill.."
"varför skulle du äta den där jäkla saken då då??"
"(skäms) jag vet inte.."
"hur svårt kan det vara att bara äta frukost lunch och middag, helt normalt"
"jag vet inte pappa, jag kan bara inte . "
"men förklara för mig varför du vill äta när du blir tjock?"
"jag vet inte pappa, tant malin beskriver det precis så som jag känner" (har gett honom urdrag från tant malins blogg)
"men kom igen de där papprena var ju fan inte på riktigt. En tjej som skriver att hon bara vill gå omkring och vräka i sig hela tiden och det ändå hon tänker på är mat mat mat och att hon VILL att alla ska äta massa onyttigt och bli tjocka och att det är så okej och bra och allting. Är det så du vill ha det? blir du lycklig av att vara tjock och gå omkring och äta?"
"pappa hur fan kan du säga att hon vill att alla ska bli tjocka??"
"ja men det är ju det hon säger"
" det är det fan inte.."
"jag förstår bara inte hur svårt det kan vara att äta normalt! vafan ska du äta socker och sånt där annat för? va?"
"pappa det finns inget jag hellre vill än att bara äta för att jag är hungrig eller för att kroppen behöver energi, utan att behöva tänka på det 100 gånger per 100ade sekund"
"ja men hur jäkla svårt kan det vara att äta normalt? Sitta där och bara vräka i sig och sen spy, mår du bra av det eller??"
"nej det är klart jag inte gör..." gråter fortfarande
"sluta sitta där och tyck synd om dig själv, om du hade svultit hade det varit en annan sak"



jag har aldrig känt mig mer misslyckad i hela mitt liv. nu har jag ju fått det bekräftat..